Född mer exact i Vatunga västergård, Vatunga Äsperedsförsamling,

enligt. http://www.bygdeband.se/person/1031388/sverige/vastra-gotalands-lan... 1855-08-09 Födelseplats Vatunga Västergården, Vatunga Död Tillberga Station, Stenbo, Hubbo församling. Dödsdatum 1912-01-12 Dödsplats Tillberga Stationsområde, Tillberga Ej född i Rångedala församling, som angivits. Född i Vatunga västergård, Äspereds församling, Älvsborgs län. Födelsebok saknas, se Äspered Hfl. Al:5 sid.250. (Född o död adresserna i svat är dom rätta). Stationsinspektor, Vendels Järnvägsstation Tegelmora. Kom från Uppsala 1877-10-10. f.Stationsinspektoren På Socken skriven Tegelmora 1881-12-07. Flyttar till Västerås 1882-10-25. Kronolänsman, Arrendator i Prästtorpet Rosendal, Norberg Familjen kom från Västerås-Barkarö 1887-11-28. Kronolänsman, Kornettgården Norbergs by, Norberg 1892. Familjen flyttar till Västerås 1894-02-13. Länsman, Brandmanskapet, Västerås Domkyrkoförs.

(Samt Äspered, enl. Landsarkivet i Gbg.)

9/8 står det som födelsedatum på hans 50-årsgåvo-gevär.

Rångedala, i närheten av toarp, utanför Borås,

Det står flyttat till 'Motala* 74. dvs 1874 i Motala.

Husförhör

Körnettgården el Körnittgården.

'Bortflyttad västerås 15/2-1894'

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/107156.jpg

äktenskap 29 (?)/ xx 98

i äktesnkaåskolumne ytterligare anteckning;

'Lukl. aller Luks. 27/5/87 obegripligt.

HItflyttade 381/1,

1892.

alla barnen födda i Norberg.

Tillberga, där han avled, är en tätort i Västerås kommun som ligger strax norr om Västerås. Tillberga tillkom som en järnvägsknut vid Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar och tog över namnet från kyrkbyn i Tillberga socken, nuvarande Tillbergaby, fast orten kom att ligga i Hubbo socken.
Därtill hade de 1910, en hushållerska inskriven i familjen,
Fam. nr 2Eriksson, Hulda, f. 1876 i Linde bergsförsamling Örebro län, Hushållerska
en ogift kvinna, från Linde, Östergötland, född 1876.
Vid 1900 års folkräkning var det istället Johansson, Sofia Albertina,f 1878, från Torstuna, Uppsala som
var hushållerska.
1890, när han bodde i Rosendal, fanns tre familjer, på gården, två pigor och en dräng. Vi ska minnas att de hade 16 höns, kor, oxar, qvigor då enligt bouppteckningen efter Elin.
Fam. nr 2Forsman, Emma Josefina, f. 1870 i Karbenning Västmanlands län, piga
Fam. nr 3Andersson, Johanna Mathilda, f. 1874 i Norberg Västmanlands län, piga
Fam. nr 4Nyström, Per Wilhelm, f. 1874 i Norberg Västmanlands län, Dräng

http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:1990...
Kalmar Datum: 1887-07-28 — Pälitlig postbärare. Postföraren Frans Hugo Solle'n, hwilken den 12 dennes afhemtade den till Dorothea afgådende gångposten från Äsele, begaf sig i stället i förwäg till sitt hem. för att stilla sin törst, hwilket han od gjorde så eftertryckligt, att han först kl. ll,so raglade i wäg med wäskan på ryggen. Kommen ett stycke, insåg han dock sin oförmåga, hwarför han återwände till Äsele för att anskaffa skjuts åt sig, qwarlemnade wäskan i diket inwid wägen, döljande densamma med den aftagne rocken. Då skjutskarlen sedan han ankommit, skulle bära wäskan till åkdonet, fann han, att densamma gått sönder, hwadan han återwände till poststationen i Äsele för att fa reda på, om innehållet i wäskan war qwar. Wid efterseendet härom befans wäskan wara upp- sprättad, och den ena af de twenne påsarna, den från Nordmaling till Dorothea adresserade, bort- stulen. Kronolänsmannen Bergström afreste genast till det ställe, hwarest Sollen qwarlernnat wästan, hwar^ efter undersökningar i hölador och wägtrummor företogos, dock resultatlöst. Extra polismannen E. Sparrman, hwillen till- kallats, igenfann efter en stunds sökande postpåsen hel och obruten, gömd under en gran i närheten af det ställe, hwarest Sollin qwarlemnat wässan. Hade stölden lydats, skulle tjufwen erhållit en rekommenderad försändelse, frimärken till wärde af 120 kr. samt ett till 2,000 kr. assureradt tjenste- bref, hwillet senare doxk antagligen innehöll en Värdehandling. Någon spaning på tjufwen har man ej lydats fä, säger Umebladet. —

http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:1377... Tidning för Wenersborgs stad och län Datum: 1887-10-06 Markegångssättningen. Nedannämde per- soner äro af länsstyrelsen förordnade att å räntetagarnes vägnar deltaga i de näm- der, som skola uppgöra markegångsprisen: Sundals fögderi: kontraktsprosten Geijer, kapten Vennerström, kyrkoherden Litzell, häradsskrifvaren Larsson och komminister Lindskog. Suppleanter: kapten Vittrock och länsman F. V. Bergström.

"Kronolänsman var mellan 1675 och 1918 en lokal statlig tjänsteman som fr.a. upprätthöll ordningen i ett härad, men också kunde ha andra fiskala uppgifter. Efter 1675 omvandlades titeln sockenlänsman till att beteckna en lokal statlig lägre tjänsteman, kronolänsman. Kronolänsmannens arbetsuppgifter omfattade skatteuppbörd, indrivning, polisverksamhet. Han var även åklagare i vissa mål. Till sitt biträde hade han fjärdingsmän. Kronolänsmannens närmaste förman var kronofogden. Kronolänsmännen blev 1918 landsfiskaler. Järnvägslänsman var en av länsstyrelsen förordnad polisman, som ansvarade för polisbevakningen vid ett järnvägsbygge. Järnvägslänsmännen avlönades av järnvägsbyggnadsföretaget.

http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:1380... Titel: Tidning för Wenersborgs stad och län Datum: 1888-10-29 Länets pröfningsnåmd har gjort följande ändringar i taxeringsnämdernas förslag till beskattning: Inkomst bevillningen: in.- Tax.-nämden: (siffra) Pröfn-nämden:- "Sundals fögderi".......Sandström 2,000, Sundals Ryrs socken: Länsman J. V. Bergström 1,400 1358,

http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:8071...
Tidning Kalmar Datum: 1891-08-24 och i Från Norberg meddelas: Kronolänsmannen F. V. Bergström har nu häktat och till länsfängelset in- förpassat förre grufaibelaren strejkare» Per Erik Westman i Kallmora, för det han sistlidne måndag, efter att hafwa medelst en stör inslagit ett fönster i Bernhardshill och genom fönstret inlrupit samt inmätt i köket, öfwerfallit innewarande personer, deribland handlanden I. O. Olsson, mot hwillen Westman tafiabt först en kopparpanna och sedan en större stekpanna, som träffade Olsson i ansigtet, hwarwid ett stort, djupt sär uppstod, sä att läkare mäste efterskickas.

http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:7471... Tidning för Wenersborgs stad och län Datum: 1891-08-25 Norbergssträjken. Kronolänsmannen F. V. Bergström har nu häktat och till länsfängelset införpassat f. grufarbetaren, sträjkaren Per Erik Vestman i Kallmora, hvilken sistl. måndag gjorde sig skyldig till det bekanta inbrottet och öfvervaldet mot handlanden Olsson. Den för Norberg bestämda militärkom- menderingen, som på grund af telegrafisk rekvisition därifrån sammandrogs i Ve- sterås i torsdags för att afgå till sträjk- platsen, där man då befarade oroligheter, fick mottaga nya order, enligt hvilka militärhandräckning för tillfallet ej ansågs behöflig, knappast önskvärd. Koramen- deringen, som ännu kvarligger i Vesterås i afvaktan på vidare order, utgöres af lifkorapaniet af lifregementets grenadier- kår under befäl af kapten E. Holmin. Order om kompaniets sammandragande utgick sent på onsdagsaftonen, och redan påföljande morgon var största delen af kompaniet samladt i Vesterås, säger V. L. T.

mer om detta: samt hela Norbergsstrejken http://www.polkagris.nu/wiki/Norbergsstrejken_1891-92 Kronolänsman Bergström, som varit närvarande vid Silvergruvan den 11 augusti, menade att folket uppträtt ‘hotfullt och skräckinjagande’. Något våld hade visserligen inte förekommit mot strejkbrytarna men Bergström förklarade att Kvarnström ‘sträckt ut händerna’ enligt länsmannen för att hindra de ‘arbetsvilliga’ från att återgå. Kvarnström och ett tjugotal andra arbetare hade därför åtalats i september 1891. I oktober dömdes Kvarnström till 6 månaders fängelse för ‘våld’ mot en strejkbrytare och för ‘vad han i övrigt låtit komma sig till last’. En annan arbetare dömdes till 4 månaders fängelse och ytterligare en till 3 månaders straffarbete. Flertalet av de övriga dömdes till böter. Deras brott bestod i allmänhet blott i att de varit närvarande vid demonstrationen. En av de dömda hade inte deltagit i demonstrationen men däremot i ett förberedande möte. Kvarnström och en av hans kamrater förklarades skyldiga att genast träda i häkte. Sedan målet gått vidare till Högsta Domstolen ändrades straffet för Kvarnström till 4 månaders straffarbete. De övriga fick samtliga böter. När dessa domar föll var strejken sedan länge slut.

http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:7471... för Wenersborgs stad och län Datum: 1896-12-10 . Staden och länet Venersborg d 10 december. Bolagsstämma med delegarne i Elfsborgs, Bohus och Hallands läns häst- försäkringsbolag hölls i Venersborg den 30 Nov. under godsegaren C. Melins ord- förandeskap. Efter föredragning af revisionsberättel- sen beviljade stämman full ansvarsfrihet för styrelsen under räkenskapsåret 1895— 1896 och godkände därjämte den af sty- relsen för ifrågavarande år beslutade ut- taxering af 1,9 procent till bolagets ut- gifter och 0,i procent till reservfonden. Till ledamöter i styrelsen återvaldes hr J. !F. V. Bergström och nyvaldes landt- brukaren H. J- Enhus å Hede ocb till re- visorer återvaldes hrr A. Reuterskiöld och A. J. Andersson med hrr C. Hammar- ström och P. Säderhielm till suppleanter. Af den vid stämman föredragna årsbe- rättelsen framgick, att under försäkrings- året y7 95—S0/6 96 nya försäkringar an- tagits lör 1,064 hästar med ett värde af 281,020 kronor och att försäkringssumman, som 80 juDi 1896 utgjorde 1,423,130 kro- nor för 5,309 hästar, under året ökats med 90,310 kr. och 288 hästar. Delegar- nes antal var under året 3,492 och me- delvärdet å de försäkrade hästarne 268 kr. Under året hafva 111 hästar ersatts med 18,176: 66 kronor, däraf 32 döde och 79 för obotliga skador nedslaktade eller med rätt att behålla djuren.

(http://sv.wikipedia.org/wiki/Norbergsstrejken Norbergsstrejken 1891–1892 och var en av den svenska arbetarrörelsens största arbetskonflikter. Innehåll] 1 Historia 2 Referenser 2.1 Tryckta källor 3 Vidare läsning 4 Ljudinspelning Historia [redigera]

Konflikt i Kallmora järnmalmsgruva Ursprunget var en strejk som startade i Kallmora järnmalmsgruva den 2 februari 1891 föranledd av en lönesänkning på 16 procent. När arbetarna i Kallmoragruvan inte fått något resultat efter tre månader, så utbröt en allmän strejk i Norberg. Militär inkallades men arbetarna upprätthöll lugnet. Den 25 maj antogs en skiljedom, där arbetarna fick medbestämmanderätt och arbetet återupptogs. Arbetarna förklarade sig nöjda, trots att de hade förväntat sig ett bättre avtal. Konflikt i Kallmora silvergruva Men gruv- och bruksägarna började nu en hårdare taktik och i Kallmora silvergruva, som inte varit med i strejken, avskedades nio av de äldsta arbetarna. Arbetarna krävde att få bestämma vilka som skulle avskedas och när det vägrades utbröt strejk. Företagaren inkallade strejkbrytare som arbetarna försökte avvisa, myndigheterna ingrep och 21 arbetare åtalades. Flera dömdes. Hårdast Gustaf Henrik Qvarnström, som varit ledande man, till sex månaders straffarbete. Hot om lockout Den 17 augusti fick arbetarna ett ultimatum, att om inte arbetet återupptogs inom en månad, så skulle hela Norberg lockoutas. Landshövding Hederstjerna höll tal och uppmanade arbetarna att återgå till arbete. Så blev fallet och de avskedade underhölls av kamraterna till årets slut. Krav på underskrifter I oktober 1891 ställde gruvägarna krav på personliga avtal, ordningsregler och hyreskontrakt, som skulle vara undertecknade senast den 1 november. Arbetarna ansåg att de inte kunde underteckna kontrakten. Men underskrifter pressades fram bl.a. genom att vägra kredit i handelsboden för dem som vägrade. Till 16 november kom ett nytt ultimatum: de som inte skrivit under skulle avskedas och vräkas ur företagens lägenheter. Ny strejk Nu blev det ny strejk i hela Norbergs bergslag under stor enighet. Man ordnade gemensamma matinköp för att klara livhanken. Bidrag kom från arbetare i hela Sverige. Företagarna ställde upp en egen poliskår om 25 man. Strejken pågick i sju månader ända till den 15 juli 1892. Då hade strejken smält ihop och ebbade ut. Somliga återgick till arbetet. Men många sökte sig redan under strejktiden bort från orten till andra arbetsplatser eller försörjdes av kamraterna tills de skaffat annat arbete. Åtskilliga emigrerade till Amerika eller hamnade i nya gruvföretag i Norrland. Resultatet Strejken blev ingen seger för arbetarsidan. Men den gav kampvana och arbetarna i andra gruvor runtom fick lönehöjningar på mellan fem och tio procent, för att de inte skulle göra gemensam sak med Norbergsarbetarna. Ledande under hela strejken var G. H. Qvarnström, som svartlistades och till sist fick plats som symaskinsagent i Stockholm, mot löfte att inte agitera i fortsättningen. Han fick söka tröst i spriten och avled i misär 1907. Hinke Bergegren som demonstrerade mot strejkbrytare i Norberg, dömdes liksom flera andra strejkande till flera månaders fängelse. ” En visa om strejken. I Kallmoragrufvans förrädiska schakt bland lurande afgrund och död de seniga armar i endräkt och takt slår kampen för hårdaste bröd. Vid dämpade sånger ur djupet det höres, på gnisslande vinschar i dagen de föres de alster som idog och plikttrogen man ur bergena frambringa kan Diktad av en gruvarbetare 1891. Första strofen. Melodi: Hjalmar och Hulda.

http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:2180... Tidningen Kalmar no 117 fredagen den 4 augusti 1899 Datum: 1899-08-04 "Föreningen Sveriges krono- länsmän valde på sitt konstituerande möte i måndags till styrelse : hrr t'. Arnheim, Stockholms län. C. Essen. Vestmanhinds län. Magnus Lissel, Kop parbergs län. G J. Hasselhnhn. Stock- holms län. och E. J. Turen, Upsala län : suppleanter hrr F. V. Bergström. Vestmanlands län. samt R S. Hassel- ström och II. E. Hallenströni, Stock- holms län. Revisorer blefvo hrr C. A. Ljungberg, Upsala län och J. V. Forselius. Stockholms län, med hrr Robert Rubenius oeh C. 0. J. Ljung- ovist som suppleanter. Ilelsningstele- gram afsändes till konungen, hvilkens svar ingick i går. Vid tisdagens möte behandlades frå- gan om ersättning åt fjerdingsmän vid ntn ätningsförrättning. Ehuru sa- ken nr juridisk synpunkt vore oklar, beslöt föreningen att ersättning skall tagas från det utmätta boet. På grund af väckt förslag om bildandet af en euke- och pupillkassa, tillsattes ett utskott för utredning af frågan till mötet 1900. Mötet uttalade sig för skyldighet för kronolänsmäii att ställa borsjen för omhänderhafda medel, äfvensom för fria tjensteresor för länsmän å statens jernvägar inom respektive di- strikt samt för ändrade bestämmelser rörande ersättning för resor i fattig vårdsmål. Styrelsen lick i uppdrag att med anledning af dessa beslut vid laga nödiga åtgärder."

http://www.arbark.se/dokument/temp/branting-1891-stockholm-norberg.pdf Martin Grass: Hjalmar Brantings majtal 1890-1924 (1891) 2010-11-23 | Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek 1(7) 1891 Inledning 1891 talade Branting både i Stockholm den 1 maj och i Norberg den 3 maj. På den andra majdemonstrationen tillkom vid sidan av normalarbetsdagen ett annat viktigt krav: den allmänna rösträtten, en fråga som inte minst Hjalmar Branting var mycket engagerad i. Hans tal både i Stockholm och Norberg handlade uteslutande om detta. 4. Majtal 3 maj • Källa: Vestmanlands Läns Tidning 1891-05-05, s. 3, Arbetaredemonstrationer. [%E2%80%A6 om demonstrationer på andra orter] – Om demonstrationen i Norberg skrifves jemväl till oss: Samlingen skedde å torget i Norbergs by kl. half 2 i söndags, hvarefter marschen anträddes till Kärrgrufvan med rösträttsföreningens fana i spetsen. Vädret var regnigt, men himmelen klarnade vid mötets början. Sedan sång och messingsmusik utförts inför de här till ett antal af omkring 3,000 personer församlade, öppnades mötet af hr Stäckig, som utsågs till ordförande, hvarefter redaktör Branting, som anländt med middagståget, höll ett inledande föredrag om normalarbetsdag och allmän rösträtt, slutande med ett lefve för den svenska arbetareorganisationen. Under den följande diskussionen voro alla talare ense om att normalarbetsdagen borde åvägabringas på lagstiftningens och organisationens väg, och mötet antog samma resolution som vid demonstrationen i Stockholm d. 1 d:s. I fråga om medlen att vinna allmän rösträtt ansågos petitioner och resolutioner numera tjena till intet. En talare förordade allmän sträjk för att visa hvar makten låge. Hr Branting ansåg dock en allmän sträjk öfver hela landet kunna upprätthållas blott några få dagar; bättre vore att rikta en sträjk mot t.ex. all trafik i landet eller att samtidigt med riksdagen anordna en ”arbetareriksdag”, som skulle behandla samma Martin Grass: Hjalmar Brantings majtal 1890-1924 (1891) 2010-11-23 | Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek 6(7) frågor som riksdagen. Ingen resolution fattades, utan frågan öfverlemnades till vidare diskussion inom arbetaresamfunden. Hr Branting manade därefter till mangrann anslutning till det socialdemokratiska partiet och utbragte ett fyrfaldigt lefve för den socialdemokratiska arbetarerörelsen. Mötet afslöts med afblåsande af marseljäsen. Närvarande voro kronofogden Karlsson och kronolänsman Bergström samt två poliser jemte fjärdingsman, äfvensom en del af ortens ståndspersoner. Allt förlöpte i lugn och god ordning. 5. Brantings nyhetstelegram om mötet i Norberg • Källa: Social-Demokraten 1891-05-04, s. 1. Kärrgrufvan 3 maj. Hällregn ända till middagen. Ändå processionen uppskattad till framemot 2,000 personer. Förträfflig stämning för lagstadgad 8 timmars dag och allmän rösträtt inom få år. Slöt med lefve socialdemokratien. Branting 6. Brantings artikel om mötet i Norberg • Källa: Social-Demokraten 1891-05-05, s. 2, Norberg. Kärrgrufvan sö[n]dags afton 3 maj. Förmiddagens vackra väder hade följts af en hotande, molndiger himmel, och det var under stridt regn tåget passerade de sista stationerna fram mot Kärrgrufvan. Äfven i dag hvilade arbetet här, liksom vid mitt förra besök i trakten, men nu var det söndags- och demonstrationshvilan, icke det strejkens hotande lugn, som nyss så slog det onda samvetet på vissa håll, att hela trakten vimlade af soldater. Men se där på landsvägen, ser det icke ut som hade vi strejkdagarna igen! Midt i hällregnet strömmar fram med fasta steg en väldig arbetaremassa – bortåt 2,000 skattade man dem till – och i spetsen svajar Norbergs rösträttsförenings röda fana. Vid en järnvägsöfvergång ha de gjort halt och hälsa välkommen den från Stockholm anländande demonstrationstalaren, och så stämma vi möte vid Arbetareföreningens lokal. Här ha på fristunder nitiska partivänner slagit upp i en skogsdunge en duktig estrad, som rymmer både talare, en väl sammansjungen arbetaresångförening och en dito messingsextett; öfver det hela svajar den röda fanan och rundtomkring skockar sig folkmassan; i utkanten skönjes en kronofogdemössa.

.„ http://www.culturum.se/Slakt/a_HstNot/NamnSkic.htm

'I städerna började borgarna under 1600-talet använda släktnamn. Ofta blev då den sammansatta namntypen mönster, och den släktnamnsform uppstod som representeras av namn som Bergström, Strömgren, Lindberg, Sjöberg m.fl.'

Utdrag; http://sv.wikipedia.org/wiki/Norberg

Norberg har en lång historia. Den tidigaste järnframställningen kan spåras tillbaka till 500-talet, men området har varit befolkat sedan sedan nordisk stenålder.

Masugnsanläggningen vid Lapphyttan, troligen från 11-1200-talet (idag under rekonstruktion på annan plats), visar början på det gruvsamhälle som växte fram i Bergslagen. I Norberg fanns redan på medeltiden en marknadsplats där bergsmännen i de omkringliggande trakterna samlades. Den äldsta bevarade bebyggelsen i Norberg ligger samlad vid Norbergsån nära Norbergs kyrka med gårdar som härstammar från medeltiden, men många nuvarande byggnader är från 1700-talet. De äldsta delarna av Norbergs kyrka, bland annat valven, är från 13-1400-talen. Interiören förändrades efter en brand 1727. Kyrktornet byggdes om 1904. På kyrkogården finns något så ovanligt som en benkammare från 1700-talet.

Samhället blev tidigt en tätort och bergsmännen, som bönderna helst ville kalla sig, blev alltmer specialiserade. Genom att framställa stora kvantiteter järn för export och sedan importera spannmål och andra förnödenheter, blev bergsmännens ekonomi god. Detta gav dem möjligheten att skaffa sig stora gårdar. Trots en omfattande brand, i mitten av 1700-talet, kan man fortfarande se det ursprungliga bebyggelsemönstret med bodar, tvättstugor och brygghus utmed ån, medan mangårdsbyggnader och bostadshus låg en bit ifrån.

En vandring

En vandring i området kan starta vid Skinnarängs kvarn intill ån och inte långt från kyrkan. Strax intill ligger den pampiga Kornettgården från tidigt 1700-tal. NB!

Går man sedan längs Kvarngatan passerar man flera bergsmansgårdar, som fortfarande ligger på sina ursprungliga platser med uthus, loftbodar och tvättstugor nere vid ån. Framme vid Fagerstavägen ligger Abrahamsgården, som efter en varsam restaurering fungerar som hantverkscentrum med verkstäder och utställningslokaler. Där Fagerstavägen korsar Norbergsån via en stenvälvd bro, på nuvarande parkeringsplatsen vid kommunhuset, låg en gång det medeltida torget med samhällets dåtida handelscentrum. Mellan bodarna och skjulen trängdes uppköpare, hantverkare, bettlare och vanligt folk bland hästar och vagnar lastade med varor. I den smala passagen mellan Stora och Lilla Höijen ligger en länga av bodar med ålderdomligt utseende, som kan ge en liten antydan om hur bebyggelsen runt torget såg ut. Fortsätter man längs Fagerstavägen är bebyggelsen yngre. De stora manbyggnaderna till de forna gårdarna är här från 1800-talets mitt. Följer man Fagerstavägen åt andra hållet så kommer man till det som numer kallas torget, vilket flyttade hit i slutet av 1800-talet. 

Mer http://www.norberg.se/infokommun/komhistoria.htm

Foton;

http://www.monsferri.se/nya2.html

Tidningen Dalpilen, Kopparbergs läns nyhets och annonstidning Datum: 1900-07-20 http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:2019...

<--Sida 3 --> I morgse kl. 9 inkom i Nord- lunds cell vaktmästaren Pettersson, åtföljd af konstaplarne Karlsson, Arlberg och Olsson för att föra Nordlund ut på fängelsegården. Pettersson gick fram för att på- sätta Nordlund handbojorna. Nordlund stod då i upprätt ställ- ning, men plötsligt öfverföll han P., hvilken han med något hvasstföre- mal tillfogade fyra hugg å ena kin- den och halsen. Därefter gick han löst mot Karlsson, som han tillfo- gade två svåra hugg. Vaktkonstapeln Olsson stod i dörr- öppningen, men kunde icke genast skjuta. När kamraterna ryggat undan, så att vägen var fri för en kula, aflossade Olsson ett skott, som dock bommade. Nordlund får ett skott i ryggen. Nordlund svängde nu in mot cell- hörnet. Olsson stack in revolvern och aflossade ett skott, som träffade Nordlund i venstra sidan af ryggen. Med utstötande af några skrik sjönk Nordlund genast till golfvet. Se- dermera har han icke yttrat ett en- da ord, men understundom har han jämrat sig. Nordlund har undersökts af doktor Holm, som funnit, att kulan ännu sitter kvar i kroppen, däremot , som funnit, att kulan ännu sitter kvar i kroppen, däremot kan det icke afgöras, huruvida såret kan komma att medföra döden. Nordlunds vapen. Det vapen, Nordlund anvandt, var en hasp, som han ryckt loss från sängen och på något sätt h vassa t. En vaktkonstapels tillstånd betänkligt. Karlsson Sr så illa skadad, att han måst föras till lasarettet, dar han en stund var uta-n medvetande. Hans tillstånd ar mycket betänk- ligt. Förhör med Nordlund. T. f. stadsfiskalen kronolänsman F. V. Bergström har i onsdags afton hållit förhör med Nordlund. Denne nekade till en början att svara på de till honom fram- ställda frågorna af det skäl, att kulan skulle förorsaka honom smärta, då han talade. Det var först sedan man hotat honom med stryk, som han bekvämade sig till att afgifva svar. Stadsfiskalen- Hyser ni agg till vakt- mästarne eller till konstaplarne .- Nordlund: Nej. S.: Har ni blifvit illa behandlad af personalen? N: Nej. S.: Tänkte ni rymma? N: (efter långt funderande* Ja. S: Hvarmed slipade ni haspen N.: Med en sten. S.: Hvar fins den? N.. I fönsterkoppen, men jag har två stenar till i spottlådan. På fängelsedirektören»,ir|ga, om ej Nordlund blifvit upplyst om, att alla för- sök till rymning skulle misslyckas, sva- rade N.: '. .■'■' — Jo, men kapten kan väl tänka sig, att när jag är dömd till döden, ville jag försöka, fast jag nog beräknade, att det skulle misslyckas. S När tog ni haspen? N: För 50 dagar sedan. S.: Hvar togos stenarne? N: I gårdgången. S.: När?,. '..""„., ■"', N: För omkring 14 dagar sedan Nordlund uppgaf, att han slipat haspen mot stenarne. Häraf bur-o också tegel- stenarne tydliga, djup» 'J^Ar; hvaremot de andra något mindre granitstenarne ej syntes vara använda för ändamålet Nordlund har nu fängslats med hand- och fotbojor, och hans säng har utbytts mot ett på golfvet lagdt- bolster. Såret tyckes ej vålla honom vidare smärta, ty när stadsfiskalen tämligen hårdt tryckte på det ställe, där kulan gått in, låtsade Nordlund om ingenting. Stadsfiskalen har i onsdags afton besökt , men dennes till stånd var då sådant, att något förhör med honom ej kunde hållas. 'Enligt hvad Aftonbladet inhemtat från Vesterås, torde det sår, Nordland erhållit, ej vara lifsfarligt Kulan gick in i ven- stra delen af ryggen ooh fastnade i mu- skulaturen i närheten af ryggraden. Pet- terssons sår äro ej heller af svårare be- skaffenhet. Karlssons äro däremot yt- terst betänkliga. Öfver hela vårt land, ja långt utom dess gränser har massmördaren Nord-lunds nya ogärning i Vesteråslänsfängelse väckt fasa, barm och bestörtning. Litet hvar frågar belt säkert, hur det «r stäUldt med bevakningen af farliga förbrytare inom våra fängelser, nar sådana ogär-ningar kunna begås. Den malplacerade humanitet, som visats Nordlund under ängelserid — vi påminna om, att han tillåtits uppträda i egna kläder in-för rätta och att man sökt upphjälpa hans fångkost — har verkat raka mot-satsen, mot hvad man åsyftat. Nordlund har endast blifvit mera fräck och pockan-de. Mot en så farlig förbrytare hade man eljest väntat, att utomordentliga för-siktighetsmått och den största stränghet skulle iakttagas. Hade detta skett, skulle säkerligen Nordlunds nya illdåd aldrig blifvit begånget Enligt meddelande från Vesterås, har Nordlund nu fängslats med hand- och fotbojor. Man frågar sig, hvar-för icke detta skett långt förut, ty af ett dylikt odjur i människohamn kunde man ju vänta sig hvad som helst.

Dalpilen Datum: 1895-07-19 Länsmansmöte i Sala. Krono- länsmannen Sixten Anderson i Salbergs — Väsby fögderi och F. V. Bergström i Vesteräs fögderi ha utfärdat inbjudning till kronolänsmännen frän Kopparbergs, Gefleborgs, Upsala, Stockholms och Väst- manlands län att .sammankomma å ut- ärdshuset Måns Ols i Salu den 13 in- ituudande augusti. Anmälningar motta- gas af inbjudarne om möjligt före den 1 vugusti. Få förslag till lediga häradsskrifvaretjänsten i Ofvan Sil- jans fögderi har K. M:ts bflide upp- fört: i första rummet med förord landskon- toristen, t. f. häradsskrifvaren J. E. Sund- jtröm, i andra rummet e. o. landskonto- risten J. L. Almqvist och i tredje rum- met e. o. landskontoristen F. G. Berg- ström.

Kalmar Datum: 1907-12-04

Förskingring af kronoläns- man ? Handelsidkerskan Adelina Björklund i Våsterftg har vändt sig till J. O. med en anmälan mot läna man F. V. Bergström. Hon hade in stämt denne till domstol, därför att han för en handelsfirmas räkning af klaganden indrifvit eu fordran, men icke redovisat beloppet, hvarför kla- ganden nödgats ånyo betala Bin skuld till firman. Genom utslag af Svea hofrätt hade Bergström dömts att be- tala beloppet till klaganden. Under formalan att Bergström ej kan förmås att betala, hvad sålunda utdömts, anhåller klaganden, att J. O ville föranstalta om, att beloppet ut. betalas af Btatamedel och att Berg- ström ställes under ansvar för för skingring.

http://sundalsryr.se/?page_id=412 f Bergström says: February 19, 2012 at 7:22 pm Hej min farfar-farfars bror var kronolänsmästare i Sundals-Ryr, Frans Wilhelm Bergström

“Sundals-Ryr, husförhör 1876-1880, AI:16, sidan 15 Bön (Anders Bergström f. 1796 stadsfogde, handlare, timmermärkare, och dottersonen kommer till den gård där Frans Wilhelm bor med familj och tjänstefolk. Frans Wilhelm är kronolänsman.”

Sundals fögderi fr.o.m åtminstone 1849.

Vet någon något om vilken gård detta var som F.W.Bergström född 1823-10-04, innehade, eller något annat, så vore jag väldigt tacksam.

Mvh Ulf Bergström, Kreta. Susanne says: February 23, 2012 at 7:33 am Jag har ställt din fråga till två av Sundals Ryrs mest kunniga inom det området!! Sigvard Lindhe says: February 24, 2012 at 6:24 pm Av gården finns numera bara en husgrund samt en liten byggnad från den tiden. Gården var nog statlig egendom, en löneförmån. Platsen ligger 3 km norr Sundals Ryrs gamla kyrka går att se på hitta.se kordinater X:6501086 Y:1296060 sök Sundls Ryr. Ett foto går att ordna på bostaden. Hälsar Sigvard Lindhe

http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:5514...

F.V. Bergström var inte nykterist; https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Karl+Johan+Olsson&FacettLimits=%...

Västerås stadsarkiv 274 HUBBO KOMMUNARKIV Hubbo kommuns historia är i hög grad centralortens, Tillberga järnvägsstations. en när kommunallagarna med år 1863 här började tillämpas, var orten ännu en utpräglad jordbrukssocken. Kommunalstämmans och kommunalnämndens förste ordförande blev ossessionaten H.L. Asperén på Näs som dock snart välvde över ansvaret på vice pastorn G. Romander. Rusthållaren C.E. ettersson i Hållsta följde med år 1865, nämndemannen och kyrkvärden Per Lindqvist i Skarpebro med år 1869. Man gjorde sin ommunala värnplikt men inte mer. Nytt fattigvårdsreglemente antogs 1868: kommunalnämnden skulle som oftast annorstädes fungera som fattigvårdsstyrelse, plats skulle beredas nio fattiga på fattiggård, om roteindelning var ej tal. När Curry Treffenberg den 10 augusti 1869 för stämman presenterade planerna på ett järnvägsföretag Köping-Västerås-Sevalla och begärde kommunal aktieteckning, möttes han med enhälligt bifall. Kommunen bestämde sig för 30 aktier för sammanlagt 3 000 Rdr Rmt.Förutsättningen var en i Sevalla tangerande statsjärnväg Stockholm-Bergslagen. Härav blev intet, och projektet förföll. I stället kunde Treffenberg på kommunalstämma den 31 mars 1871 framlägga en fullt färdig utredning syftande till ett gigantiskt enskilt järnvägsbyggnadsföretag Tureberg-Sevalla-Västerås-Köping och Sevalla-Engelsberg. Även nu var stämman villig, 50 aktier tecknades. Entusiasmen bör ej ha blivit mindre när SWB-intressenterna under trycket av ett riksdagsbeslut om Norra stambanans framförande över Sala senare på året tvangs förskjuta företagets grenpunkt söderut från Sevalla till Tillberga på Hubbogränsen. År 1875 tecknades ytterligare 3000 kronor, nu för färdigställande av banan. Ett nytt skede i ortens historia hade begynt, markerat i stämmoförhandlingarna än sedan 1872 av en ytterligt jämn strid för och emot öl- och vinserveringen vid den framväxande järnvägsknuten. Den som tog upp kampen mot rusdryckerna var greve Hamilton på Hedensberg. Den snabba växlingen i den kommunala ledningen fortsatte. Med år 1877 inträdde, mycket motvilligt, på de båda presidieposterna inspektoren J. Johansson i Tränhammar, med år 1881 hemmansägaren G. A. Lindström i Alfvesta, med år 1885 arrendatorn P. E. Pettersson i Jädra, med år 1888 organisten Olof Nilander och med år 1895 C. A. Lundevall i Skarpebo. Förhandlingarna i stämman hade i allmänhet nu som tidigare ett lugnt förlopp. Dock uppstod under senare 90-tal i vägbyggnadsfrågor en intressekonfliktmellan norra sockendelen, representerad främst av G. A:son Lundqvist på Näs samt A. Thunberg d.ä. på Mälby, och södra sockendelen, företrädd av J. Johansson på Tränhammar. Åtskilligt positivt uträttades eljes dessa år. Det kan berättas att en sjukstuga anlades, till en början med deltagande från Tillberga kommun, att medel började avsättas till fattighus och att hundskatten började disponeras för diverse kulturella ändamål, däribland alléträd vid vägarna, sockenbibliotek och apparatur för skolans räkning. Med år 1901 efterträddes Lundevall av godsägare Arvid Sandell på Näs. Han tröttnade emellertid på det dubbla presidiet. Med år 1903 följes han i nämnden av Johansson i Tränhammar. Ett starkt duumvirat. Telegrafinspektören J. A. Lindell förenade med år 1909 återigen de båda presidieposterna. Bland de nya kommunala engagemangen under dessa år märks stöd åt föreläsningsverksamheten och beklädnad av fattiga skolbarn och konfirmander. Förekom strid, rörde den nykterhetspolitiska åtgärder. Den absolutistiska rörelsen stod nu i sitt flor. Dess talan fördes i stämman av pastor Bronnéus. Arvid Sandell och länsman F. V. Bergström talade mot honom för moderation. Sandell återkom som ordförande 1911, följdes dock med år 1915 av ombudsman August Jonsson i Sörby.

Dalpilen, (Falun) Datum:

1901-08-30 <--Sida 2 -->  Extra kommunalstämma Ulls i söndags med Ludvika försarnling, hvarvid först beslöts inrättandet af vattenledning vid RSfanås fattiggård. Koatnadsföralaget ut- gjorde 1800 kr. Härpå diskuterades en af hrHoffstedt ftilimnad fråga: »Hora bör ordnas för att på ett tillfredsställande sitt före- bygg» den ständigt lidande oordningen inom samhället?» Om denna diskussion skrifves till Linstidningen; På ordförandena På ordförandena uppmaning inleddes frå- gan af hr Boffsledl, hvarvid af honom på- pekades, att de ständigt återkommande oordnisgarna härledde sig från de många katter ooh aataanerJngar, som på senare tiden inrättats 1 Lodvika, Dessa kaféer »cknades af talaiea som små kroger, till hvilka arbetarna giago nyktra men imo därifrån berusade. Kommonal- aJUnd ooh kronnllnannn på platsen hade ej uträttat något Br att råda bot för det onda häruthuum, och skulle såväl konunu- ' iimden som krcaolänsmannen hldan- r »vara så goda» ooh fullgöra sina skyldigheter bittre la hittills. Kronolänsman Bergström bad Inledaren bevisa sina fällda yttranden om kaféerna samt till dess han detta gjort »hålla inne» med dylikt löst prat ooh påvisade, att han knnde stilla sig som åklagare endast når full bevisning rorelåge, i annat fall riske- rade han ajllf blifva ådomd böter. Kommunalnämdaordf. uppläste de lag- paragrafer, som talade om »™»nir^«f.iiiam. deas befogenhet geat emot dessa kaféer samt fann det löjligt af Inledaren att be- gära extra kommunal stimma för att ställa kommnnalnimd ooh kronolänsman till råtte utan att-ha något som helst bevis på att oordning 1 samhället uppkommit därigenom att de skulle ha visat försumlighet i sina åligganden. Ordf. fana 1 stallet dessa ka- féer nödvändiga, ty hvarifrån skulle väl eljes den mängd lösa arbetare, som här finnes, erhålla mat Kopparslagaren Hybinette påvisade, huru- som det onda ej komme från dessa kaféer^ åtminstone ej direkt, utan i stallet från Ludvika bryggeri samt yrkade att kommu- naletlmnan måtto ingå till k. bfhde i li- net med begäran om att den mitte, så vidt möjligt vore, inskränka försäljningsrätten af öl fria Ludvika bryggeri; häruti instämde kyrkoherde Bsrthelsson. Till sist framstäldes yrkanden af hr Hoffatedt, att stämman mitte uttala sin ön- skan, att kronolänsman och kommunalalmd bittre la hittills måtte fullgöra sina skyl- digbeter. Sedan diskussionen förklarats afslutad, antog stimman kopparslagare Hyb- binettes förslag ooh förkastade hr Hoffatedt» yrkanden.

http://www.domboksforskning.se/Sverige%20runt%20-%20Dalsland.htm UKF1826 - s.65 kronolänsmans A Bergströms i Sundals härad, antagna skrivare Magnus Skarström har efter olovliga tillgrepp avvikit från orten. Skarström är 25 år gammal, liten och undersättsig till växten med gulaktigt hår och http://www.ukforsk.se/landshov2/landshov2.pdf

Bruksfolk och bönder En släktforskningsblogg

"torsdag 9 november 2017 Vendels järnvägsstation

Det här är ett återskapat inlägg av det från 1 september 2017, som jag råkade radera av misstag.

Det kom ett mail häromdagen från en person som hade läst mitt inlägg om Örbyhus och järnvägens tillkomst i bygden (se När järnvägen kom till byn - banvakter och banmästare). Läsaren hade en uppgift om att hans farfars far var stationsinspektör i Vendel, och undrade om jag visste något mer om var det kunde vara, möjligen Örbyhus? Jag funderade en liten stund, och kom sedan på att jag hade läst någonstans att det faktiskt funnits en station med namnet Vendel, trots att järnvägen bara snuddar socknen en kort sträcka längst i nordost. Och det är just dit vi ska bege oss, till ”andra sidan” Vendelsjön, som den östra sidan ofta benämns.

Om vi backar till 1870-talet då järnvägen mellan Uppsala och Gävle planerades, så var som jag tidigare berättat om ett av förslagen att dra banan över Vendelsjön. Istället drogs järnvägen öster om sjön, och en station anlades ungefär vid den punkt där de tre socknarna Vendel, Tegelsmora och Dannemora möts, snett över sjön från Örbyhus slott och knappt 5 km söder om det som skulle bli Örbyhus samhälle. Denna station kom vid banans invigning 1874 att heta Vendels station. Det sägs att en bred gata röjdes så att greven skulle få fri sikt mellan slottet och järnvägen. Stationshuset med bostad för stationsföreståndaren kom att uppföras i Tegelsmora, godsmagasinet och båda stickspåren kom att ligga i Vendel, medan stationen förmodligen hade mest nytta för de boende i Dannemora. Från och med årsskiftet 1899-1900 kom stationen istället att heta Knypplan. Redan 1911 uppsattes det första AGA-blinkljuset i signalen på Knypplans station. Den blev så småningom den blinksignal som varit längst i bruk i hela världen. Knypplan blev en betydande knutpunkt i trakten under en stor del av 1900-talet eftersom även två länsvägar möts där. Den 1 juni 1966 stängdes stationen och tillhörande hus revs, utom banvaktsstugan som såldes och flyttades hel (förutom taket) till ett sommarstugeområde utanför Uppsala. Knypplan blev då endast en mötesplats för tågen på den fjärrmanövrerade linjen. I och med att sträckan nu är dubbelspårig har även den funktionen upphört.

Tittar man i husförhörslängderna för Vendels station hittar man att min mailande läsares farfars far Viktor Bergström var stationsinspektör åren 1877-1881, innan han flyttar till Västerås.

Knypplans station. Bild från Vendelkråkan 1977.

I Knypplan har även en av traktens mer kända personligheter bott, nämligen Smultrongärds-Ida. Hon hette egentligen Ida Gustafsson och föddes 1886 i Stoparbo vid Bergbyåsen i Vendel. Familjen flyttade 1888 till Smultrongärde, där fadern var torpare. Hon var duktig på att hantera dragspel och spelade tillsammans med sin bror Gustaf Gustafsson, ”Skorpstu-Gustaf” på danser och sammankomster. Ida spelade dragspel och Gustaf nyckelharpa. Hon spelade även ibland ihop med den kände riksspelmannen Erik Sahlström och uppteckningar har gjorts av de låtar som hon kunde. Bland dessa finns den kanske mest kända, Polska efter Smultrongärds-Ida: https://www.youtube.com/watch?v=Fipwlg2xCSc

1925 byggde Ida ett hus i Knypplan som skulle komma att bli Knypplans handel. Hon flyttade även dit samma år och bodde där tillsammans med dottern och modern. Hon drev ingen handel själv utan hyrde ut åt olika handlare. Hon avled 1962 vid Knypplan.

Men vad har allt det här att göra med min egen släkt? Jo, Viktor Bergströms efterträdare som stationsföreståndare i Vendel/Knypplan (det är föralldel ett par stycken emellan) åren 1890-1916 är Karl Johan Hedberg. Hans hustru Kristina Matilda Eriksson var född 1841 i Andersbo i Films socken, och hennes mormor var Anna Malmsten, född 1768 i Film. Namnet Malmsten har förekommit flitigt här i bloggen, och jo, Anna Malmsten är kusin med min mormors mormors mormors mormor Stina Malmsten i Söderskogen (se Gruvarbetarna i Söderskogen). Källor: Vendelkråkan 1977, Vendels hembygdsförenings årsskrift: Järnvägstationen Vendel av Martin Mattsson. Vendelkråkan 1987, Vendels hembygdsförenings årsskrift: Smultrongärds-Ida av Ingemar Eriksson. Husförhörslängder i Tegelsmora: AI/18, AI/19, AI/20 och AI/21. Banvakt.se: Knypplan."