Start My Family Tree Welcome to Geni, home of the world's largest family tree.
Join Geni to explore your genealogy and family history in the World's Largest Family Tree.
view all

Profiles

  • Nicodemus Henrikinpoika Maunula (1828 - 1895)
    Mäntsälän seurakunnan arkisto, lastenkirja 1829-1842 (I Ab:5) Mäntsälän seurakunnan arkisto, rippikirja II 1843-1852 Mäntsälän seurakunnan arkisto, rippikirja II 1854-1863 Mäntsälä > rippikirja...
  • Anna Johansdotter (1766 - 1809)
    Kotitalo mahdollisesti Hagaböle Botas. Hiski Porvoo vihityt: 3.8.1788 Sannes Skredd. And. Rosenberg Anna Johansdr: Sannes Porvoo maaseurakunta rippikirja 1786-1794 (AP I Aa:6) Sivu 271 Sanne...
  • Anders Rosenberg (1766 - 1804)
    Hiski Porvoo vihityt: 3.8.1788 Sannes Skredd. And. Rosenberg Anna Johansdr: Sannes Porvoo maaseurakunta rippikirja 1786-1794 (AP I Aa:6) Sivu 271 Sannes (tjenstefolk) ; SSHY / Viitattu 27.04....
  • Carl Fredrik Fredriksson Jobs (1817 - 1818)
    Hiski Porvoo kastetut: 21.9.1817 25.9.1817 Öst.munckby Jobs F.s.v. B.s. Fredr: Gabr:s P. Maja Lena Pauls:dr Rosenberg 23 Carl=Fredrik alkup - ALKUPKOMM: _o.ä.Fadr.Jobs fr.Öst:munkby amnot Illby...
  • Jonas Herman Fredriksson Jobs (1829 - d.)
    Hiski Porvoo kastetut: 17.4.1829 19.4.1829 Östermunkby Jobs Bd. Fred. Adolf Gabrielss: Maja Lena Rosenberg 36 Jonas Herman Porvoon ruotsalaisen tuomiokirkkoseurakunnan arkisto - Lastenkirjat, M...

Historiallinen Uudenmaan maakunta

Uusimaa (ruots. Nyland) on Suomen maakunta, joka sijaitsee Suomenlahden rannikolla. Uudenmaan historiallinen maakunta käsittää laajemman alueen, joka jakautuu Uudenmaan ja (läntisen) Kymenlaakson nykymaakuntiin.

Alueelliseen projektiin Uusimaa ja Kymenlaakso liitetään kaikki alueella syntyneet, kuolleet ja haudatut henkilöt.

Uudenmaan rannikko on ollut perinteisesti ruotsinkielistä seutua, sisämaassa on puhuttu suomen kielen hämäläis- ja lounaismurteita. Kielten alueellinen jakautuminen heijastelee maakunnan asutushistoriaa: rannikko sai aikoinaan uudisasutusta Ruotsista, sisämaata asuttivat suomalaiset ja hämäläiset. Kun Helsinki virallistettiin Suomen pääkaupungiksi vuonna 1812, suomen kieli alkoi yleistyä Helsingissä ja sen ympäristössä. Nykyisin suomi on enemmistön äidinkieli suurimmassa osassa maakuntaa, ruotsia puhuu äidinkielenään noin kahdeksan prosenttia väestöstä.

Uusimaa ja Kymenlaakso -projektin pääprojektina toimii Suomi ja Karjala.

Uusimaa ja Kymenlaakso -projektin sisarprojekteja ovat Kainuu-projekti, Karjala-projekti, Pohjanmaa-projekti, Savo-projekti, Varsinais-Suomi ja Satakunta -projekti, Keski-Suomi, Pirkanmaa ja Häme -projekti sekä Lappi, Norrbotten ja Finnmark.

Uusimaa ja Kymenlaakso -projektista lyhyesti:

  • PERIAATE: Puu koostuu yli 100 v. vanhoista tiedoista (runko) ja uudemmista tiedoista. Elävät ihmiset eivät näy Internetissä ohjelman ulkopuolelle, ellei itse sitä halua - mutta runko näkyy. Puuhun voi lisätä itse "laajennetun lähipiirinsä" ihmisiä. Muista kysyä eläviltä ihmisiltä lupa heidän lisäämisekseen puuhun. Jos sinulla on kokemusta sukututkimuksesta, olet myös tervetullut rungon rakentamiseen.
  • LIITTYMINEN: Genin ulkopuolelta: Jotta sinut voi linkittää runkoon kutsulla, laita viestissä (1) vanhempiesi nimet, (2) isovanhempiesi nimet, -syntymäajat ja -paikat, ja (3) email-osoitteesi. Genin sisältä: sukupuiden yhdistämisen kautta.
  • Lisää valokuvia ja kertomuksia, sekä tietoa mahdollisista virheistä kaivataan! Tavoitteena on mahdollisimman korkealaatuinen puu!
  • YKSITYISYYDENSUOJA: Muistathan yksityisyyden kunnioittamisen. Myös tekijänoikeuksia tulee kunnioittaa esimerkiksi viittauskäytännöllä. Perehdy Suomen sukututkimusseuran sukututkimuksen käytännesääntöihin. On hyvä huomata suostumuksen kysyminen elossa olevilta henkilöiltä. http://www.suvut.fi/Sukututkimuksen_kaytannesaannot.pdf (2013)

NIMISTANDARDI

Yleinen nimistandardi löytyy täältä: https://www.geni.com/projects/Suomi-ja-Karjala-aliprojekti-Yleinen-nimistandardi/46000

Tule myös projektin keskusteluryhmään Facebookissa: [https://www.facebook.com/groups/uusimaajakymenlaakso/?ref=bookmarks]

Alueellinen projekti Uusimaa ja Kymenlaakso
media.geni.com/p13/21/5d/f2/81/53444844e0c21540/uusimaa_ja_kymenlaakso_large.jpg?hash=d837b55c123d99f376bdaa108f683a8ef20d76793d86bef989bc3f0b7e259121.1745909999

Paikkakuntaprojektit

Useiden paikkakuntaprojektien alta löytyy myös kylä- ja taloprojekteja.

Uusimaa
Artjärvi I Askola | Bromarv | Degerby | Espoo | Hanko I Helsingin maalaiskunta I Helsinki I Hyvinkää I Inkoo | Karjaa | Karjalohja I Karkkila - Högfors | Kerava I Lapinjärvi | Pyhäjärvi UL | Kirkkonummi | Liljendal | Lohja | Loviisa | Myrskylä | Mäntsälä | Nummi | Nurmijärvi | Pernaja | Pohja | Pornainen | Porvoo | Pukkila | Pusula | Ruotsinpyhtää | Sammatti | Sipoo | Siuntio | Snappertuna |Tammisaari | Tammisaaren maalaiskunta I Tenhola | Tuusula | Vantaa I Vihti

Kymenlaakso

Anjala I Elimäki I Hamina I Iitti I Jaala I Kotka | Kouvola | Kymi I Miehikkälä I Pyhtää I Sippola I Valkeala I Vehkalahti I Virolahti

UUSIMAA (Hiskin mukaan):

ITÄ-UUSIMAA Hiskin mukaisesti (+ Artjärvi):

KYMENLAAKSO Hiskin mukaisesti (+Kotka, Kouvola, Kuusankoski):

Historiska Nylands landskap

Nyland (finska Uusimaa) är ett landskap i Finland som är belägen vid Finska Vikens kust. Det historiska landsakpet Nyland innefattar ett större område som uppdelas i "Nyland" och (västra) "Kymmenedalens" nuvarande landskap.

Nylands kust har varit traditionellt svenskt område, i de inre delarna har man talat finska dialekter. Geografiska språkfördelningen reflekterar landskapets bosättningshistoria: kusten fick i tiderna ny bosättning från Sverige, de inre delarna beboddes av finnar och tavastlänningar. När Helsingfors befästes som Finlands huvudstad 1812, började finska språket bli allmännare i Helsingfors med omnejd. Nuförtiden är finska modersmål i majoriteten av landskapet, svenska talas som modersmål av knappa 8 procent av befolkningen.

Nyland och Kymmenedalen -projektets Huvudprojekt är Finland och Karelen.

Systerprojekt till Nyland och Kymmenedalen-projektet är Kajanaland-projekt, Österbotten-projekti, Savolax-projekt, Egentliga-Finland och Satakunda -projekt, Mellersta-Finland, Birkaland ja Tavastland-projekt sekä Lappland, Norrbotten och Finnmark. Också Suojärvi-projektets specifika projekt, som fokuserar på Karelska Näset, tillhör systerprojekten : Karelska Näset-projekt.

Kort om Nyland och Kymmenedalen -projektet:

  • PRINCIP: Trädet består av information som är över 100 år gammal (stomträdet). Levande personer syns inte utanför trädet i Internet, om man inte själv så vill, men stomträdet syns. Man kan lägga till själv personer i sin "expanderade närliggande träd". Kom ihåg att fråga levande mänskor om lova att lägga dem i trädet. Om du har erfarenhet av släktforskning är du också välkommen att bygga på stomträdet.
  • HUR KOMMA MED: Utanför Geni: För att det ska gå att koppla dig till stommen, skicka i ett meddelande (1) dina föräldrars namn (2) mor- och farföräldrars namn, födelsetider och -platser, samt (3) din epost adress. Inom Geni: via sammanslagning av släktträd.
  • Lägg till fotografier, bilder och anekdoter, samt information om eventuella fel önskas! Målet är ett möjligast kvalitativt träd!
  • INTEGRITETSSKYDD: Du kommer väl ihåg att respektera andras integritet. Även upphovsrätter bör respekteras t.ex. med att lägga till referenser. Bekata dig med släktforskningen uppförandekodex. Det är bra att notera förfrågan om acceptans av levande personer http://www.suvut.fi/Uppforandekodex_for_slaktforskning.pdf (2013)

NAMNSTANDARD

Allmänna namnstandarden är här: https://www.geni.com/projects/Suomi-ja-Karjala-aliprojekti-Yleinen-nimistandardi/46000

Kom också med i projektets diskussionsgrupp i Facebook:
[https://www.facebook.com/groups/uusimaajakymenlaakso/?ref=bookmarks]

NYLAND (enligt HisKi):

ÖSTRA-NYLAND enligt HisKi (+ Artjärvi):

KYMMENEDALEN enligt HisKi (+Kotka):